Le mot en person, och du får ett leende tillbaka
Dags att skriva av sig lite igen.
Jag är så trött på vissa människor.
De människor som jag syftar på är säkert trötta på sina liv. Eller så har de inga egna liv. Eller så har de för mycket i sina liv.
Hur det än är, så är det missnöjda med sitt eget liv, och har därför ett behov att klanka ner på andra.
Dessa människor har inte känslan att kunna glädja sig åt andras glädje.
Att bli glada när andra är glada.
För de är inte glada själva, och då ska fan ingen annan vara glad heller.
Jag kan nästan se det framför mig, när de ser någon glad person "jaha, och varför är du så jävla glad för?"
Människan är komplex.
Människor är svåra.
Jag har träffat rätt många människor i mitt halvlånga liv.
Jag har träffat många olika sorters människor.
Och jag har kommit fram till att jag vill omge mig med människor som gör mig gott.
Jag vill inte lägga energi på människor som är negativa.
Jag har sållat rätt mycket i min närhet, och faktum är att jag nog blivit lite för kräsen. Att jag inte ger människor chansen att visa vem de är.
Jag kanske dömer för fort, för jag vill inte bli bränd igen.
Bränt barn skyr elden.
Jag har jobbat ganska mycket med mig själv. Och kommit ganska långt i mitt eget jobb med detta.
Men jag ser hela tiden hur människor i min närhet, runt omkring mig, blir sårade och illa behandlade. På en mängd olika sätt.
Det gäller att hålla det negativa ifrån sig. Att inte ta åt sig av vad folk tycker och tänker, och tyvärr säger. Fast det är svårt, det kan jag medge.
Och alla människor har en gräns för hur mycket det kan ta emot utan att bli berörda.
Varför kan inte människor vara snälla mot varandra? Lät löjligt kanske men....
Varför har människan en vilja att skada andra? Om än inte fysiskt, så psykiskt?
Varför kläcka ur sig den där dumma kommentaren? får det dig att må bättre?
Tänk om det vore så lätt att man bara kunde skita i vad folk tycker. Bara låta det rinna av en.. som vatten.
Människor vågar inte längre säga vissa saker för man orkar inte med att andra tycker och tänker.
Folk lägger ner bloggar, för att folk har så jäkla mycket åsikter.
De är väl bra att folk har åsikter, men tänk om alla kunde säga en positiv sak.. istället för allt jävla gnäll.
Jag kan ta rätt mycket själv, men jag blir riktigt illa berörd när människor i min närhet blir illa behandlade. Där står man rätt maktlös.
Där spelar det ingen roll om jag skulle haft förmåga att stänga av, att inte bry mig, att inte låta det bekomma mig.
När folk går på dom jag älskar, då blir jag riktigt sur.
Låt folk vara!
Och ska du säga nått, säg nått SNÄLLT!
Börja öva på att vara vänlig. Börja med någon du verkligen gillar, och fortsätt på någon som kanske inte står dig lika nära.
Varje dag du säger nått snäll till en människa har du fått en person glad, prova... så ska du få se att även du kommer att känna dig glad, för du kommer få så mycket gott tillbaka!
Le mot en person, och du får ett leende tillbaka!
Jag är ändå glad att jag har så många fina människor i min närhet, som väger upp allt det negativa där ute. Tack för att ni får mig att le.
Tack för att ni säger uppmuntrande saker och får mig att känna mig bra.
Forstätt att skina som solar på en blå himmel.
*kram*
Jag är så trött på vissa människor.
De människor som jag syftar på är säkert trötta på sina liv. Eller så har de inga egna liv. Eller så har de för mycket i sina liv.
Hur det än är, så är det missnöjda med sitt eget liv, och har därför ett behov att klanka ner på andra.
Dessa människor har inte känslan att kunna glädja sig åt andras glädje.
Att bli glada när andra är glada.
För de är inte glada själva, och då ska fan ingen annan vara glad heller.
Jag kan nästan se det framför mig, när de ser någon glad person "jaha, och varför är du så jävla glad för?"
Människan är komplex.
Människor är svåra.
Jag har träffat rätt många människor i mitt halvlånga liv.
Jag har träffat många olika sorters människor.
Och jag har kommit fram till att jag vill omge mig med människor som gör mig gott.
Jag vill inte lägga energi på människor som är negativa.
Jag har sållat rätt mycket i min närhet, och faktum är att jag nog blivit lite för kräsen. Att jag inte ger människor chansen att visa vem de är.
Jag kanske dömer för fort, för jag vill inte bli bränd igen.
Bränt barn skyr elden.
Jag har jobbat ganska mycket med mig själv. Och kommit ganska långt i mitt eget jobb med detta.
Men jag ser hela tiden hur människor i min närhet, runt omkring mig, blir sårade och illa behandlade. På en mängd olika sätt.
Det gäller att hålla det negativa ifrån sig. Att inte ta åt sig av vad folk tycker och tänker, och tyvärr säger. Fast det är svårt, det kan jag medge.
Och alla människor har en gräns för hur mycket det kan ta emot utan att bli berörda.
Varför kan inte människor vara snälla mot varandra? Lät löjligt kanske men....
Varför har människan en vilja att skada andra? Om än inte fysiskt, så psykiskt?
Varför kläcka ur sig den där dumma kommentaren? får det dig att må bättre?
Tänk om det vore så lätt att man bara kunde skita i vad folk tycker. Bara låta det rinna av en.. som vatten.
Människor vågar inte längre säga vissa saker för man orkar inte med att andra tycker och tänker.
Folk lägger ner bloggar, för att folk har så jäkla mycket åsikter.
De är väl bra att folk har åsikter, men tänk om alla kunde säga en positiv sak.. istället för allt jävla gnäll.
Jag kan ta rätt mycket själv, men jag blir riktigt illa berörd när människor i min närhet blir illa behandlade. Där står man rätt maktlös.
Där spelar det ingen roll om jag skulle haft förmåga att stänga av, att inte bry mig, att inte låta det bekomma mig.
När folk går på dom jag älskar, då blir jag riktigt sur.
Låt folk vara!
Och ska du säga nått, säg nått SNÄLLT!
Börja öva på att vara vänlig. Börja med någon du verkligen gillar, och fortsätt på någon som kanske inte står dig lika nära.
Varje dag du säger nått snäll till en människa har du fått en person glad, prova... så ska du få se att även du kommer att känna dig glad, för du kommer få så mycket gott tillbaka!
Le mot en person, och du får ett leende tillbaka!
Jag är ändå glad att jag har så många fina människor i min närhet, som väger upp allt det negativa där ute. Tack för att ni får mig att le.
Tack för att ni säger uppmuntrande saker och får mig att känna mig bra.
Forstätt att skina som solar på en blå himmel.
*kram*
Nu ska jag ut och springa av mig lite irritation. DET är bra sätt att göra sig av med negativ energi... väl hemma igen känner man sig nöjd och har ett leende på läpparna. Och omvärlden ler tillbaka. Det är mycket trevligare med trevliga människor än sura och griniga!
SvaraRaderaSkönt skrivet..önskar att jag vågade säga sådär i min blogg. (Ja, där ser du..jag vågar inte ens skriva de jag vill.)
SvaraRaderaHoppas löpturen blev fin!
Åsa - TACK! Önskar att man slapp skriva sånt i sin blogg.
SvaraRaderaÖnskar folk kunde vara genuint trevliga och önska andra väl i livet.
Önskar en massa..önskar att folk fick vara sig själva. Utan att folk tycker att man är fel.
Önskar att folk kunde glädjas över andras glädje.
Önskar som sagt en massa, men som sagt...
Man kan inte ändra på andra, man kan bara ändra sig själv.
Jag tror på att om man ler mot andra, så är chansen rätt stor att den människan ler tillbaka.
Det svårt att inte le tillbaka :-)
Bra skrivet! Fortsätt LE!
SvaraRadera:)) till dig!
SvaraRaderaTack anonym :-)
SvaraRaderaDu ser, det var väl inte så svårt?!? hi hi hi..
och så fick du en person glad, mig!