Ett litet ljus har tänts
Planerna för vecka 28 fortsätter framåt. Inte jätte fort, men jag har ju ca 13 veckor på mig :-)
På dessa veckor ska väl allt var klirrat och klart..
Och jag har förhoppningsvis fått lite km i benen oxå. För det kommer nog behövas.
Denna helg har gått i hjärnans tecken.
Hjärta och hjärna har haft minst 2 stora fejder.
Varav den ena är avgjord och där hjärnan står som segrare.
1-0 alltså...
Vad stod kampen om? Ja, ni som följer mig vet.
Igår var det Borlänge ultra. Jag avstod.
Jag är nöjd över det beslutet även om det inte betyder att det känns bra. Det suger, som ungdomarna säger!
Men beslutet var rätt.
Jag hade allt att förlora på att ställa mig på startlinjen.
Nästa duell står just nu. Mellan hjärtat som vill mycket och hjärnan som tänker på längre sikt.
Det handlar om en eventuell start i en mara. Som hjärnan just nu tycker är för tidigt inpå.
Och jag har ju andra, viktigare mål. Just nu klar fördel hjärnan alltså.
En duell kan se ut enligt följande:
Hjärtat säger: Köööööör, fan va kul!!!
Hjärna: Nej, var klok, följ planen. Det kommer fler lopp!
Ja, och vad är det då egentligen jag vill med min löpning. Varför ska jag vara klok och följa min rehabplan.
Jag kan ju börja med att säga att för första gången på evigheter kan jag känna en förbättring i foten *peppar peppar ta i trä*, eller nått :-)
Och jag blir genast ivrig och känner att fasiken va kul ... nu köööör vi.... spring låååångt. lääänge... åååå vad jag saknat detta.
Då ska man alltså dra i handbromsen. Stanna upp. Tänka till.
Skynda långsamt nu Linda!
Jag får liksom hålla i mig själv för att inte rusa iväg. Känner hur det liksom spritter i hela kroppen på mig...
Ja, man kan nog bli hög på löpning :D
Men det känns ofantligt skönt att foten känns bättre, inte bra, men bättre. När var det så, liksom? Har ju inte känt alls att det gått åt rätt håll.
Har misströstat en hel del.
Men nu ser jag faktiskt skymten av ljus där borta. Jag griper tag i det lilla ljuset och släpper det inte!
Och för att det lilla ljuset inte ska slockna... så måste jag vara smart.
Hur svårt det än är. Hur mycket det än bär emot.
Så måste jag tänka... LÅNGSIKTIGT.
Så, då tänker jag åter på vecka 28.
Har hittat en rygga som jag minsann tror att det får bli.
Man kan få med sig lite extra kläder och lite annat, plus lite vätska.
Fanns ju bara i blått då..men.. ibland måste man gå på funktion och inte på färg och form ;)
Har kollat kartan, räknat ut avstånd. Och klurat. Och kommit på att det är bra att tänka högt ibland :)
Har iaf fått minst en person med mig på resan. Men vi hoppas förstås att fler blir sugna å hakar på.
Ju fler desto roligare!
Nu sitter jag o funderar på om jag ska ta en vilodag.. eller om jag ska masa mig ur den sköna fåtöljen, och pallra mig ut på en vända.. funderar ett tag till...
Just nu skiner faktiskt solen.
Idag har det annars varit ett riktigt APRILväder. Sol, mulet, och snöat massor!
Jag vill ha vår och sommar.
Och inviga min löparklänning :)
Jo, igår så trösshoppade jag lite granna....
Bland annat detta:
Cykelkläder! :-)
Gillar jag ROSA? jovars! :)
Så nu är det bara o hämta cykeln. Och det gör jag i veckan :-)
Yeaj!
På dessa veckor ska väl allt var klirrat och klart..
Och jag har förhoppningsvis fått lite km i benen oxå. För det kommer nog behövas.
Denna helg har gått i hjärnans tecken.
Hjärta och hjärna har haft minst 2 stora fejder.
Varav den ena är avgjord och där hjärnan står som segrare.
1-0 alltså...
Vad stod kampen om? Ja, ni som följer mig vet.
Igår var det Borlänge ultra. Jag avstod.
Jag är nöjd över det beslutet även om det inte betyder att det känns bra. Det suger, som ungdomarna säger!
Men beslutet var rätt.
Jag hade allt att förlora på att ställa mig på startlinjen.
Nästa duell står just nu. Mellan hjärtat som vill mycket och hjärnan som tänker på längre sikt.
Det handlar om en eventuell start i en mara. Som hjärnan just nu tycker är för tidigt inpå.
Och jag har ju andra, viktigare mål. Just nu klar fördel hjärnan alltså.
En duell kan se ut enligt följande:
Hjärtat säger: Köööööör, fan va kul!!!
Hjärna: Nej, var klok, följ planen. Det kommer fler lopp!
Ja, och vad är det då egentligen jag vill med min löpning. Varför ska jag vara klok och följa min rehabplan.
Jag kan ju börja med att säga att för första gången på evigheter kan jag känna en förbättring i foten *peppar peppar ta i trä*, eller nått :-)
Och jag blir genast ivrig och känner att fasiken va kul ... nu köööör vi.... spring låååångt. lääänge... åååå vad jag saknat detta.
Då ska man alltså dra i handbromsen. Stanna upp. Tänka till.
Skynda långsamt nu Linda!
Jag får liksom hålla i mig själv för att inte rusa iväg. Känner hur det liksom spritter i hela kroppen på mig...
Ja, man kan nog bli hög på löpning :D
Men det känns ofantligt skönt att foten känns bättre, inte bra, men bättre. När var det så, liksom? Har ju inte känt alls att det gått åt rätt håll.
Har misströstat en hel del.
Men nu ser jag faktiskt skymten av ljus där borta. Jag griper tag i det lilla ljuset och släpper det inte!
Och för att det lilla ljuset inte ska slockna... så måste jag vara smart.
Hur svårt det än är. Hur mycket det än bär emot.
Så måste jag tänka... LÅNGSIKTIGT.
Så, då tänker jag åter på vecka 28.
Har hittat en rygga som jag minsann tror att det får bli.
Man kan få med sig lite extra kläder och lite annat, plus lite vätska.
Fanns ju bara i blått då..men.. ibland måste man gå på funktion och inte på färg och form ;)
Har kollat kartan, räknat ut avstånd. Och klurat. Och kommit på att det är bra att tänka högt ibland :)
Har iaf fått minst en person med mig på resan. Men vi hoppas förstås att fler blir sugna å hakar på.
Ju fler desto roligare!
Nu sitter jag o funderar på om jag ska ta en vilodag.. eller om jag ska masa mig ur den sköna fåtöljen, och pallra mig ut på en vända.. funderar ett tag till...
Just nu skiner faktiskt solen.
Idag har det annars varit ett riktigt APRILväder. Sol, mulet, och snöat massor!
Jag vill ha vår och sommar.
Och inviga min löparklänning :)
Jo, igår så trösshoppade jag lite granna....
Bland annat detta:
Cykelkläder! :-)
Gillar jag ROSA? jovars! :)
Så nu är det bara o hämta cykeln. Och det gör jag i veckan :-)
Yeaj!
Kommentarer
Skicka en kommentar