Jag klarade det!!!!

Idag var jag iväg till Avesta OK.
Vilket mottagande jag fick!!!
Jag var riktigt nervös när jag åkte dit. Egentligen vet jag inte vad jag var nervös för... men dels så var det väl rädslan att inte hänga med.
Och så oron för att springa ute...
förstå om jag skulle vurpa.... då skulle jag för alltid bli ihågkommen som hon från Fagersta som trilla! :o)

Väl där fick jag gå en liten rundtur. Jätte fint ställe!
Sen började jag försöka fiska efter folk som sprang ungefär lika fort/sakta som mig.
Vilket inte var helt lätt för folk ville inte riktigt säga sin snittid.
Efter en stund hitta jag iaf en som jag trodde att jag skulle hänga på.



Vi startade gemensamt de första 2,5 km för att sedan dela på oss i olika grupper, beroende på hur långt man ville springa.
Kvinnan som jag valt att hänga ihop med frågade lite försiktigt hur jag kände mig.
Jo, jag kände mig pigg. Men det hon egentligen ville veta var hur långt jag orkade springa.
Ja, det beror väl lite på.
Hur långt hade du tänkt springa, frågade jag.
Jag brukar springa 6-7 km.... sa hon.

En grupp skulle springa 5 km
En annan 10 km...
och så den som jag valde... som skulle springa 6-7 km
Ja men det orkar jag , sa jag :o)

Totalt så sprang jag 7 km.
Inte på någon fantastisk tid, men heller ingen dålig tid.
Man får ju titta på väder och vind.
Det faktum att jag inte kände till vägarna.
Första gången jag springer ute i sånt halt väglag.
Och första gången i grupp.



Men jag är så nöjd.
Och jag orkade hela vägen, jag hängde med utan problem. Vilket kändes fantastiskt skoj.
Och jag ramlade inte!

Hade fantastiskt kul
och kände mig väldigt välkommen!

En jätte trevlig kväll har jag haft!

Kommentarer

  1. Visste väl att du skulle klara det! Bra jobbat!

    SvaraRadera
  2. Blir verkligen jätteglad av att läsa det där! :D Och avundsjuk som fan. ;)

    Hoppas du får en toppenfin helg!!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Nya skor :-)

Tillbaka med fast mark under fötterna!

Run4Fun i roligt väder!