Föreläsning om skador
Idag har jag varit på föreläsning i Sveasalongen.
En rätt bra föreläsning, framförallt en bra föreläsare.
Det enda jag kanske kände, var att detta var kanske inget nytt.
Men alltid lär man sig något.
Det handlade om skador.
Om hur man förebygger skador. Och vad man gör om skadan ändå är ett faktum. Och slutligen om rehabiliteringen.
Han pratade faktiskt en del om löpning, även om han mest riktade sig mot kampsporter. Men titt som tätt så ramlade han in på löpning. Kanske eftersom han även sprungit en del i sitt liv?!
Sen så pratade han faktiskt även om fotledskador, och om fotledsstukning på ytter sida. Alltså, exakt den stukning som jag råkat ut för.
Han pratade lite om vad sjukvården gör för insatser och vad man får för råd.
Och jämförde oss med en bil.
Vad gör vi om oljelampan börjar lysa?
Vi stannar bilen.
Om vi inte stannar bilen utan kör på utan att bry oss i lampan som lyser... då kommer bilen att skära ihop.
Vad gör vi när vi stukar foten?
Ja, vi kan ignorera smärtan.. vi kan för att dämpa det onda köra med Voltaren.. och fortsätta ...
och.. gå sönder, istället för att stanna upp/vila. Lyssna på kroppen.
Om vi har ett öppet blödande sår... så ställer vi inte frågan; behöver det sys?
Man syr ihop såret. PUNKT.
Om man har en fraktur så fixerar man det, gipsar och låta det läka.
Man funderar inte över om ska vi gipsa eller ej.
Men med andra skador, som löparknä och fotledsstukningar så börjar man tveka.. ska jag springa på det? Ska jag ta voltaren? linda? stretcha mer? osv osv.
Och självklart kom ordet: TÅLAMOD.
Det är väl kanske det vi får träna mest på? tålamodet.
Som sagt, en bra föreläsning. Mycket visste jag redan, en del tåls att höra igen. Och något nytt lär man sig alltid!

Okej, vad händer nu om vi är ute och springer och stukar en fotled. Ja, förutom att man skulle få foten i tryckförband inom 30 sekunder.....Så skulle förbandet sitta i 30 minuter - hårt!
Foten i högläge osv.
Men sen då, när man vilat i typ 2 veckor och vill börja belasta foten och springa på den igen.
Ja, då var det detta som gällde;
Har man tidigare sprunigt 10 km, ska man springa 5 km. Alltså halvera sin mängd. Detsamma gällde om man sprungit i tid istället för distans. 60 minuter, blir 30 minuter. Enkelt!
Men, om det fortfarande gör ont.. då ska man minska med ytterligare 50 %. Vilket beytder att om jag sprungit 10 km, halverat till 5 km och det fortfarande gör ont.. ja, då ska jag springa 2,5 km.
Och gör det fortfarande ont då.. ja, då blir det inte mycket löpning så då kan man lika gärna vila.
Och slutordet; För att lyckas bli återställd krävs tålamod!
En rätt bra föreläsning, framförallt en bra föreläsare.
Det enda jag kanske kände, var att detta var kanske inget nytt.
Men alltid lär man sig något.
Det handlade om skador.
Om hur man förebygger skador. Och vad man gör om skadan ändå är ett faktum. Och slutligen om rehabiliteringen.
Han pratade faktiskt en del om löpning, även om han mest riktade sig mot kampsporter. Men titt som tätt så ramlade han in på löpning. Kanske eftersom han även sprungit en del i sitt liv?!
Sen så pratade han faktiskt även om fotledskador, och om fotledsstukning på ytter sida. Alltså, exakt den stukning som jag råkat ut för.
Han pratade lite om vad sjukvården gör för insatser och vad man får för råd.
Och jämförde oss med en bil.
Vad gör vi om oljelampan börjar lysa?
Vi stannar bilen.
Om vi inte stannar bilen utan kör på utan att bry oss i lampan som lyser... då kommer bilen att skära ihop.
Vad gör vi när vi stukar foten?
Ja, vi kan ignorera smärtan.. vi kan för att dämpa det onda köra med Voltaren.. och fortsätta ...
och.. gå sönder, istället för att stanna upp/vila. Lyssna på kroppen.
Om vi har ett öppet blödande sår... så ställer vi inte frågan; behöver det sys?
Man syr ihop såret. PUNKT.
Om man har en fraktur så fixerar man det, gipsar och låta det läka.
Man funderar inte över om ska vi gipsa eller ej.
Men med andra skador, som löparknä och fotledsstukningar så börjar man tveka.. ska jag springa på det? Ska jag ta voltaren? linda? stretcha mer? osv osv.
Och självklart kom ordet: TÅLAMOD.
Det är väl kanske det vi får träna mest på? tålamodet.
Som sagt, en bra föreläsning. Mycket visste jag redan, en del tåls att höra igen. Och något nytt lär man sig alltid!

Okej, vad händer nu om vi är ute och springer och stukar en fotled. Ja, förutom att man skulle få foten i tryckförband inom 30 sekunder.....Så skulle förbandet sitta i 30 minuter - hårt!
Foten i högläge osv.
Men sen då, när man vilat i typ 2 veckor och vill börja belasta foten och springa på den igen.
Ja, då var det detta som gällde;
Har man tidigare sprunigt 10 km, ska man springa 5 km. Alltså halvera sin mängd. Detsamma gällde om man sprungit i tid istället för distans. 60 minuter, blir 30 minuter. Enkelt!
Men, om det fortfarande gör ont.. då ska man minska med ytterligare 50 %. Vilket beytder att om jag sprungit 10 km, halverat till 5 km och det fortfarande gör ont.. ja, då ska jag springa 2,5 km.
Och gör det fortfarande ont då.. ja, då blir det inte mycket löpning så då kan man lika gärna vila.
Och slutordet; För att lyckas bli återställd krävs tålamod!
Intressant återläsning. Det där med skador och tålamod har man ju allt fått smaka på!
SvaraRadera