Skogsmulle

Dags o blogga lite igen känner jag.

Sedan jag kom hem från Kålmården lägret har jag funnit mig själv i skogen.
I princip alla pass har hamnat där.. mer eller mindre.
Jag förstod det inte först.. det tog ett tag innan jag gjorde den reflektionen.
En snabb titt i träningsdagboken gjorde mig dock varse om att min misstanke var helt korrekt.

Jag har blivit SMITTAD av trailviruset!

Jag är faktiskt lite osäker på om det finns något botemedel mot detta...
(idag ska jag dock köra LP på asfalt för första gången på länge, men hurvida det botar mig är ju en annan fråga).

Jag har faktiskt upptäckt att jag gillar att springa i skogen. Jag gillar omgivningen. Jag gillar att farten varierar på grund av underlaget.
Jag gillar den här studsande löpkänslan.. när man liksom studsar mellan stenar, hoppar nerför branter.
Det blir en helt annan frihet. Samtidigt måste man fokusera på vad man gör.
Sen har jag upptäckt att jag kan få massor av träning genom att ta med mig finaste hunden ut.
Då gäller det verkligen att hålla fokus. Det blir både fysisk o mental träning.

Jag är väldigt imponerad på hur fort Maja lär sig hur jag vill ha det.
Kommandot "bakom" sitter nu riktigt bra. Och hon är kanonduktig!
Det är riktigt roligt att springa med henne.
Och det som är extra kul är att hon ÄLSKAR att följa med mig ut.

Ja. När jag inte har min fina Maja med mig ut, händer det allt mer ofta att Anna följer med.
Tillsammans ska vi utforska massor av stigar och leder i sommar. Och vi har redan börjat. Ibland väljer vi en fin stig.. ibland blir det inte lika fint.
Men vi har alltid kul ihop - oavsett :-)

Nu ska jag inte skriva mer.
Bilderna får åter tala sitt tydliga språk.

























Tingeling