En hyllning till födelsedags"barnet"

februari 18, 2013

Idag är det 18 (!!!!!) år sedan jag blev mamma till världens underbaraste "unge"!
En tjej som visat sig, redan från dag 1, vara en riktig kämpe.

Ida är ett så kallat prematurbarn, dvs född före graviditetsvecka 35.
Hon föddes nästan 10 veckor för tidigt vilket resulterade i ett par veckor på barnintensivavdelningen.
Men redan på avd 69 upptäckte både vi och personalen, att Ida var en riktig kämpe. Och knappt 2 veckor senare var hon så pigg och stark, att vi fick åka hem :-)

Innan dess var hon ett litet paket med slangar. En ganska läskig syn.. men dag för dag, kunde man plocka bort slangar och elektroder.....tills hon kunde andas, hålla värmen och äta för egen "maskin".

Sen dess har det förstås hänt massor. Ganska snart valde Ida att börja med kampsport. Första sporten var brottning, vilket hon blev oerhört duktig inom.

Ida är ju dessutom storasyster x 2. Och den rollen har hon verkligen levt upp till. Flera är de tillfällen då hon jagat genom korridorer för att ställa lillasysters förövare till svars, och hotat med att ge dom stryk :-)

Ja, skinn på näsan har hon. Och inte rädd för något (?).
Flera gånger har hon ställts mot motståndare som varit både längre och tyngre, men aldrig att hon bangat :-)

Och envis som få!
Hon ger sig aldrig.

I Morgongåva t.ex var hon och skulle göra ett fystest.
Man skulle utföra olika moment, där ett av momenten var att springa en viss sträcka på en viss tid. Det stod läkare efter vägen för att hålla koll på deltagarnas status.
Ida var riktigt dålig denna dag. Hon skulle egentligen inte ha startat alls. Men envis som hon var så skulle hon absolut genomföra testet.
Hon mådde som sagt ruggigt dåligt, grät och spydde i diket medan hon sprang. Men vägrade ge upp. Läkarna ville förstås att hon skulle avbryta... men hon bara fortsatte springa.
Tillslut var det en läkare som satte stopp för henne. Han plockade av henne från vägen och sa att hon inte fick fortsätta testet.

Hon var arg som ett bi!
Självmant hade hon aldrig gett upp men det var nog tur att läkaren till slut ingrep.

Ida lade efter rätt många år brottningen på hyllan och testade boxning.
Och gick från klarhet till klarhet.
Inom loppet av 10 månader kunde hon titulera sig mellansvensk mästarinna :-)
Och precis som i brottningen gick hon in i matchen med helt orädd inställning.

Förutom att hon är en kämpe på mattan och i ringen så är hon otroligt duktigt på att uttrycka sig i skrift.
Hon har vunnit ett par novell tävlingar och skriver på flera böcker samtidigt.
Behöver jag säga att hon är riktigt rapp i "käften" och sätter man igång en diskussion med henne så får man räkna med en kamp i ordkväkeri :-)
Man vinner aldrig en sån kamp!
Hon är otroligt rolig och kvick och bjuder oss på många goa skratt.

Ida har många fantastiska sidor.
Ibland undrar man hur man kunnat få en så fin tjej.
Hon är ödmjuk, varm, snäll och väldigt generös.
Den som blir vän med Ida får en vän för livet.

Det är en ära att vara mamma till Ida!